tisdag, september 27

ögonblick som stannar hos en/ moments that stays with you


Den 26:e juli färgade jag mitt hår rött och blev dumpad av A. Dagen efter när jag inte orkade vara ensam tog Juggen med mig ut till andra långgatan, matade mig med öl och höll om mig när jag började gråta och ville bort, men inte utan honon. Han åkte med mig hem till sig, spelade Adam Green för mig och lät mig somna bredvid honom med sin hand i min. Kokade kaffe åt mig på morgonen, pratade med mig när jag inte orkade göra annat än att bita mig själv hårt i läppen för att inte börja gråta och lagade mat åt mig trots att jag var för ledsen för att äta den. Klappade mig på huvudet och sa "Jag vet att det inte gör någon skillnad babe, men A var inte värd dig ändå."

Ibland vet jag inte vad jag har gjort för att förtjäna att ha en sådan människa i mitt liv. Nu bor han i Stockholm, men det gör inget för jag har honom närmast hjärtat.

The 26th of july was the day that I dyed my hair ginger and got dumped by A. The day after when I couldn't stand to be alone, Dario took me out, fed me with beer and held me when I started crying and wanted to get away, but not without him. He took me home with him, played Adam Green for me and held my hand as I fell asleep. Made me coffee in the morning, talked with me when I didn't manage to do anything more than biting my lip hard to keep from crying and cooked dinner for me despite that I was too sad to eat. Stroke my head and said "I know that it doesn't matter babe, but A didn't deserve you anyway."

Sometimes I can't understand what I've done to deserve having a person like that in my life. Now he lives in Stockholm, but it doesn't matter because I always have him close to my heart.

3 kommentarer:

Anonym sa...

i love anna karina! <3

Caroline sa...

Vilken fantastiskt fin text.

Sofia sa...

Dario sounds like a really sweet guy :)